På Must arbetar experter med olika kompetenser, till exempel statskunskap, militär strategi och taktik, teknik, logistik, språk, HR, ekonomi, juridik, IT och kryptologi. Militär personal rekryteras oftast inom Försvarsmakten. Lediga civila tjänster annonseras i press och på Försvarsmaktens hemsida.
Sedan kalla kriget har underrättelse- och säkerhetstjänsters arbetsområde breddats till att även omfatta hot från spridning av massförstörelsevapen, påverkansoperationer, IT-hot och terrorism. Hotet är också mer diffust och utgörs av bland annat icke-statliga organisationer och nätverk.
Underrättelsetjänst bedrivs till stöd för svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Ambitionen är att kunna underbygga bedömningar med information från flera oberoende och trovärdiga källor - både allmänt tillgängliga och hemliga.
Säkerhetstjänst har ett i grunden förebyggande förhållningssätt. Den arbetar inte enbart med att bedöma säkerhetshot utan även med att utforma och vidta säkerhetsskyddsåtgärder. Den bedrivs i form av säkerhetsunderrättelsetjänst, säkerhetsskyddstjänst och signalskyddstjänst.
Must:s verksamhet regleras av lagar och förordningar. Regeringen och överbefälhavaren ger Must varje år ett uppdrag med uppgifter och redovisningskrav. Must kontrolleras av Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten.
Samarbete med andra länder och svenska myndigheter är centralt i arbetet. Ett exempel är Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT), som är en permanent arbetsgrupp med representanter från Säkerhetspolisen, Must och Försvarets radioanstalt.
Must tillkom 1994 efter en omorganisering inom Försvarsmakten. Sverige har dock bedrivit militär underrättelsetjänst i skilda former mycket längre än så. Ibland räknar man tillbaka till unionskrisen 1905, då ett beslut om att inrätta en militär underrättelsetjänst togs. Se vidare i skriften Underrättelse- och säkerhetstjänsten 100 år.
Chef för Must sedan 2007 är generalmajor Stefan Kristiansson. Ambassadör Helena Rietz är ställföreträdande chef sedan hösten 2010.